måndag 23 februari 2015

En gurus död av Rabindranath R. Maharaj

Det här är den näst fulaste bokframsida som jag har haft i den här bloggen. Högt bland Saarijärvis moar är fortfarande den fulaste. Ibland undrar man hur de som designade vissa framsidor tänkte. Ville de avskräcka folk från att läsa boken? Den här boken är inte ny. Den gavs ut 1980 men kan man någonsin ha tyckt att det här var en fin framsida?

Trots framsidan läste jag i alla fall den här boken. Den handlar om Rabi som är av Indiskt ursprung men växte upp på Trinidad. Han födes in i den högsta kasten, Brahmaner, och in i en mycket religiös hindufamilj. Redan som liten tillbad han gudarna och mediterade många timmar om dagen.
"Jag brukade stiga upp tidigt om morgonen och säga den passande mantran till Vishnu och tänka med vördnad på vår familjeguru. Så läste jag min morgonbön och bestämde mig för att sköta dagens uppgifter under Vishnus ledning och därvid hålla fat vid att jag var ett med Brahman. Sedan följde det ceremoniella morgonbadet, en reningsakt som förberedde mig för den gudsdyrkan som följde. Då upprepade jag Gayatri-mantran gång på gång" s.43 Där efter följde morgonandakten inne i bönerummet. "Jag kunde sen sitta så där framför altaret och djupmeditera i en hel timme och koncentrera hela min uppmärksamhet på nästippen, tills jag helt förlorade kontakten med omgivningen och upplevde min förening med den enda Verkligheten - den som bär upp världsalltet." s.44

Redan när han var elva år började andra hinduer i området se på honom som en pundit och han fick utföra vissa religiösa ceremonier. Folk började ge honom gåvor och han sågs som ett religiöst föredöme. Han börjar gå djupare och djupare in i meditation och yoga i förhoppning om att få svar på de frågor som växer i honom när han blir äldre och komma närmare gud, men det går inte som han tänkt.

"Efter att ha varit i trance flera timmar blev det mig ganska svårt att möta vardagslivets mångahanda. Jag rörde mig i två olika världar, och det gick inte längre att lösa konflikten mellan dem. Det allt högre medvetande jag blev delaktig av under meditationen förmodades närma mig Verkligheten sådan den innerst inne var, men vardagens värld med dess glädjeämnen och sorger, fasor och besviikelser, fejder med moster Revati, problem med "heliga"män som det stank om och som förbannade istället för att välsigna, med brahmacharyas som hade kärleksaffärer i smyg osv... det var den värld där jag befann mig, jag kunde inte avfärda den som en inbillning såvida jag inte var beredd att kalla vansinne för upplysning. Min religion var en vacker teori, men den var svår att tillämpa i vardagslivet." s.84

Det blir bara värre och värre. "Jag hade också gått och trott att jag varit nära självförverkligandet, men nu avskydde jag mig själv. Jag tänkte på hur jag stulit cigarretter, ljugit och burit mig åt mot moste och andra. Mina goda gärningar kunde inte på något vis uppväga allt ont jag gjort, och min karma skulle säkert leda till att jag återföddes allra längst ned på stegen nästa gång." s. 97

Rabi möter flera kristna och får höra talas om Jesus. Efter en svår kamp lämnar han hinduismen och tar emot Jesus. 

Det här var en intressant bok jag har inte läst någon skildring av hur en praktiserande hindu praktiserar sin religion tidigare och det var mycket jag inte visst om. Det är också intressant att läsa om hur Rabi blir kristen och vilka skillanderna mellan hinduism och kristendom är.

Den här boken kan köpas på svenska i en ny upplaga där författaren är Rabi Maharaj och Dave Hunt (adlibrisbokus, cdon) eller på engelska (bokus, cdon, adlibris).


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar